Redan sjöresan ut till havsbandet är en upplevelse. Vid horisonten skymtar man till en början endast havet och konturerna av en fyr, som ser liten ut. Efterhand som resan framskrider, blir konturen större och skarpare, och när man angör bryggan på Bengtskär slås man av häpnad över hur mäktig och hög fyren är.
Fyrbyggnaden
Nordens högsta och Östersjöns mäktigaste fyrbyggnad gör ett stort intryck på varje besökare. Tornet höjer sig 52 över havet och den granitbeklädda bostadsdelen påminner om ett höghus. När man kommer in i fyren möts man av den massiva spiraltrappan, som leder upp till tornets lyktrum. Det finns 252 trappsteg i spiraltrappan och därefter måste man ännu kliva upp för två stegar innan man är i lyktrummet.
Lyktrummet
I mitten av lyktrummet finns en stor lykta, som är tillverkad i Paris. Den är inte längre i användning, utan vid sidan finns två små lampor, som blinkar nattetid. Från lyktrummet har man en hisnande utsikt både mot öppet hav och mot skärgården.
Utställningar och museiutrymmen
I fyren finns en permanent utställning som berättar om striden på Bengtskär samt varierande utställningar i olika utrymmen. Ett av kaférummen har inretts till en trivsam museibostad.
Kapellet
I fyren finns ett litet kapell med en minnestavla över de finländska soldater som stupade i striden på Bengtskär. I kapellet kan man förrätta vigslar och där hålls ibland gudstjänster. I kapellet finns ingen egentlig altartavla, utan havsutsikten från fönstret mot söder utgör ett hänförande blickfång.
Bunkern, maskingevärsnästena och skyttegravarna
År 1941, efter striden på Bengtskär, beslöt man att i beredskapssyfte befästa ön. I västra berget sprängde man in en bunker för 30 man, på östra och västra sidan byggdes maskingevärsnästen och i södra klipporna insprängdes skyttegravar. Dessa befästningsverk behövdes aldrig, för Sovjetunionen lämnade basen i Hangö redan hösten 1941, och därmed försvann Hangöfronten.
Spåren av striden i klipporna och på byggnaderna
Bengtskär är ett av de få slagfält från andra världskriget, som förblev inom Finlands gränser. Striden efterlämnade för eviga tider spår i klipporna och på byggnadernas väggar och tak. I det forna petroleumförrådets tak finns fortfarande ett stort hål som minne av beskjutningen med kanoner.
Hällristningarna
Under årens lopp har ca 200 ristningar gjorts i klipporna på Bengtskär, huvudsakligen av fyrvaktare och soldater. De flesta ristningarna är anspråkslösa och består av årtal och initialer eller namn, men det finns också konstfärdigt utarbetade ristningar. Till dessa hör vapensköldar från soldaternas hemorter, och en soldat har ristat in en bild på en soldathemssyster, som han var förälskad i.
Ejdrarnas häckning
Ejdrarnas häckning på Bengtskär är ett så pass världsunikt fenomen, att många besökare kommer dit enkom för att se de häckande fåglarna och deras ungar. Under veckoslut i maj är det möjligt att delta i ejderutfärder med specialguidning om ejdrarna.
Ejdrarnas häckning börjar i slutet av april och pågår till slutet av juni. Ejderhonan (ådan) lägger oftast 4-10 ägg, och efter 25-32 dagars ruvning kläcks äggen. Ådan och de små ejderungarna lämnar boet ganska snabbt och beger sig till havet. En betydande del av ejdrarna stannar i alla fall kvar i närheten av Bengtskär och till kvällarna brukar de komma upp på klipporna, i synnerhet vid hårt väder. För att bättre kunna försvara ungarna mot fiender brukar ådorna samla dem i "dagisgrupper". Ejderhanarna (gudingarna) deltar inte i skötseln av ungarna utan samlar sig på försommaren till stora flockar ute till havs.
Ejdern (Somateria mollissima) är en dykand och hör till våra största sjöfåglar. Fåglarna är kraftigt byggda och väger från 1,3 till 2,8 kg. Längden varierar från 60 till 70 cm och vingspannet från 95 till 105 cm. Ejdrarnas huvudsakliga föda är blåmusslor, som de dyker efter på 10-20 meters djup. Ejderungarna äter mestadels små kräftdjur vid stranden.